Viser arkivet for august, 2016

Dikt om årstider.

En sommer er på hell, ferien er over.
Åkrene skinner som gull, og hestehoven sover.
Trærne skifter farge, tar på seg høstfargenes drakt.
sommerforelskelser glir over, nå må vi ta oss i akt.

Mørkere kvelder, kaldere netter,
ned i jorden vi tulipanløkene setter.
og når våren kommer igjen, titter de opp,
for å kjenne solens varme, på deres langstrakte kropp.

Vinteren i Norge har også sin sjarm.
Jeg fyrer på peisen for å holde meg varm,
Ute glitrer snøen fra alle stjernes lys,
mens månen titter ned på meg, og gir meg et godnattkyss.

Men sommeren liker jeg aller aller best,
med bading i elva og en god verandafest.
Jeg gleder meg alt til neste sommer,
til lange lyse netter, ferske reker og en dyprød hummer.

Heiskaar.

Vi eier morgendagen

By oss ikke noe smått
noe halvt
Be oss ikke ta til takke!
Vi kommer her
med gløden fra alle bålene i oss
svien fra alle slagene
og støvletrampene mot hjertet
med sulten i de ulevde livene
og den forferdelige heten
i vår aldri gjengjeldte kjærlighet
Stå ikke i veien for oss
når vi kommer til å vende jorda
med voldsomme spatak
når vi kommer til å dyrke den på vårt vis
Stå ikke i veien for oss
for vi eier morgendagen!

Kjersti Ericsson (1944-

(Siste vers av diktet)

Var blev ni av ljuva drömmar

Svara du med röda stjärna på vårkavaj
alla tåg som går mot lyckans land på första maj
- svara på en fråga från en vän som tappat tron
När är dom framme vid sin slutstation?

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord
ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är dom nu, dom som påstod att dom hade alla svar
men svek alla oss och valde makten? Dom är kvar.

Frihetens gudinna står på vakt i New Yorks hamn.
Om du har en dollar får du rum i hennes famn
Hon som hade fred och frihet som sitt stolta mål
- så synd att hennes huvud var ett hål!

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare värld?
Hon hjälper förtrycket med att låna det sitt svärd
Var är dom nu, alla löss från barbariets dunkla natt?
Fascismens korpraler? Jo, dom sitter där dom satt.

Vi som satts att leva i besvikelsens epok
- ja, vad gör vi nu? Vad ska vi tala på för språk?
Ett sätt att även om det blåser lite kallt,
tro på det vi trodde på – trots allt!

Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord?
Ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord?
Var är han nu, våra frihetsdrömmars junker Morgonröd?
Han rör ju på sig, så han är nog inte riktigt död . . . .

Text: Danielsson&Alfredsson
Musik: Sklerov&Lloyd

August.

Jeg lengter til fjellet når august dager kommer
og drages mot høyden ved sensommer.
En verkende lengsel til dufter fra blomster og trær
og heier og vidder med solmodne bær.

Lyngblomster myser i morgensolen
biene surrer rundt den lille fiolen.
Hvert gress-strå er som ren parfyme
og fjellet står ennå i sin sommerkostyme.

Ved daggry du hører fuglenes sang
de kvitrer og jubler, alle på en gang.
Et orkester med toner i ren symfoni
og der, flyr en sommerfugl også forbi.

Jeg ligger så stille- men se,
en ørret hoppet like ved.
I vannskorpa så jeg en lekker krabat
som ønsket seg insekt til morgenmat.

Jeg drømmer om fjellet når august dager kommer
jeg drages mot høyden ved sensommer.
Til smørblomst og ballblom og sønnavind
der blåklokker lovpriser Skaperen sin.

Solvang.

AUGUST

Efter julis silke
kommer august med fløyel
og brennende lys.
De blussende kinnenes måned
da brystene er tunge
og brune av sol. Modningens tid.
Keiserens måned. Ikke vent.
Elsk
i august. September
kommer snart med sine rynker
og sin tørre munn.
Se – svalene skyter med piler.
Huj-huj, hør latteren. Plutselig
er det din tur.

Rolf Jacobsen (1907 – 1994)